Vilka som dök upp?

Och var dök de upp?

Jo, de dök upp på min facebook sida, bara för att jag skrivit om ett framsteg som skett i och med min stroke.

Många av de som gillade det har jag knappt sett till annars, möjligen har de gratulerat mig på födelsedagen, men aldrig annars.

Jag vet inte hur de såg detta och tyckte att de behövde gilla det, förvånande är det att de måste gilla att jag nu för tiden kan lyfta upp min höger fot upp på vänster knä utan att ta i den.

Jag blev så glad eftersom jag inte fått några framsteg alls på mycket länge   

Men att så många gillade det visste jag inte!

Jag har idag tagit bort alla de som var kopplade till mig med låtsas familjeförhållanden  på facebook.

Alltså de är kvar som vänner, men inte som mina familjemedlemmar.

Det var en av dem som fick mig att ta bort dem, hon skrev åter igen något nedsättande om mitt skrivande så jag fick nog.

Jag tänkte när jag skrev det att nu kommer hon nog skriva något igen...och det gjorde hon   

När jag ändå var i farten fick resten också åka iväg.

Sen tog jag bort en "vän" som skrivit så nedvärderande saker om det jag skrivit så hon fick ryka.

Jag tänkte behålla henne, men nu fick hon gå...det är måtta på saker jag står ut med.

Idag fick det räcka med allt!

Jag läste den förra bloggen just, skriven för en så där 3 år sen och då hade jag också glömt bort att blogga i augusti.

Precis som i år alltså!

Jag trodde jag skulle börja skriva mera så småningom här, men inte ännu i alla fall.

Jag är rysligt glad att jag får vara hemma idag för jag har varit ut på något i tre dagar i sträck.

Jag började i söndags när jag var och oxfiléfrossade till Soltuna med Tanja, gott och gud så mätt jag blev   

Sen lämnade jag bilen på service i måndags och hämtade den i tisdags, då jag också handlade.

Det är mycket det för en som inte är frisk liksom, så dagen går i lugn och ro, men mycket vila.

Och förmodligen blir det samma sak imorgon också.

Jag gjorde något igår som inte sågs med blida ögon.

Jag skrev på facebook om att handla med svenskar som inte kan bli sjuka (ifall nu någon svensk skulle läsa det här så bor jag på Åland).

Jag har egentligen inte upptäckt det förut, men igår råkade jag ut för det i massor av omgångar.

Jag skrev något enkelt om det på facebook och fick världens reaktion över det och många skrev att det var fler fall i finland nu än i sverige osv. Vi måste sluta gnälla på svenskarna osv.

Inga svenskar hade munskydd på sig och familjer som var och handlade tog upp hela gångar och de stod där länge också och de stod liksom utspridda över gångarna...och jag som hade munskydd på mig och håller avstånd ännu kom liksom inte in dit jag borde.

De få finnar jag hörde (såg) hade munskydd på sig och höll avstånd.

Jag såg även ålänningar som inte hade munskydd (de har sagt att vi inte behöver mera så då lyder de?!?) höll i alla fall avstånd.

Skit samma! Jag har munskydd på mig en så länge, det känns säkrast så!

Igår var jag in till stan, mest för att äta lunch och just när jag skulle göra det så stod jag i kön och mannen efter mig kom så jädrans nära   

Jag blev tvungen att sätta handen i vägen för att han inte skulle komma så nära, jag satte den före hans bricka alltså.

Till slut stod han ändå nästan på mig och jag sa högt: Herregud och gav honom ett ont öga, vilket hjälpte föga, men jag behövde säga det just då!

Lunchen blev rätt förstörd pga av gubben, men det gick ändå på något sätt.

Det är skönt för en som gillar avstånd att det hålls avstånd bättre nu, men oftast är det jag som håller mest avstånd.

...vaccinera mig!!!

Får jag låta bli???

Det känns inte säkert att få i sig en massa konstigheter som inte hjälper helt och hållet ändå liksom.

Jag träffar så sällan folk också och dem jag träffar har jag inga nära kontakter med.

Så näe, jag vill verkligen inte vaccinera mig!

Så det så!

...och gråtit idag!

Först såg jag på ett program om brudar som sökte bröllopsklänningar och sen gifte de sig i dem också :´)

Sen såg jag på Vid din sida och den är ju bara så sorglig och bra.

Så det vart mycket gråt idag, men det är ju som vanligt det för en lättrörd :)

Jag får inte mycket från Ams nu pga av min halvtids pension (som inte heller är så hög) så man tycker ju att jag borde få ner skatten liksom.

Jag ringde till Skattebyrån för några veckor sedan och sa att de tog skatt av mig på den sista pengen jag fick från Ams under 2020.

Nej men det skulle de inte göra för de hade ett skattekort som varade fram till december 2021.

Jaha men så bra då sa jag och sökte efter arbetslöshetspeng för 3 månader bakåt.

Fick papper på pengen igår och där stod det att de tog ut skatt på min lilla, lilla peng...

Suck tänkte jag och efter en par ringningar hit och dit så ringde jag igen till Skattebyrån.

Där visade det sig att landskapsstyrelsen inte alls hade något skatteintyg för arbetslöshetspeng utan bara för min pension (jag har jobbat för landskapsstyrelsen i flera år).

Suck!

Felgjort av den förra jag pratade med på skattebyrån alltså...fast jag sa att det var för mitt Ams-bidrag liksom.

Nu borde det vara fixat, hoppas jag i alla fall och jag lär se det när jag orkar söka efter pengen igen.