Helgen bestod av hopp (varmvatten i kranen igen)   och förtvivlan (stock i avloppsröret)  

Ringde till min vanliga slamsugare i morse och han lovade göra vad han kunde.

Det var mycket på gång på jobbet idag, en utställning ska ner och en annan ska upp. Det dök upp utställningsprylar och foton, det behövdes pratas och diskuteras. Jag behövde packa ihop för bibbaklubben med ett gäng barn.

Kändes som jag sprang omkring åt alla håll och kanter hela tiden, men fick en hel del gjort under springet som tur var!

Det märktes att barnen haft sportlov, första dagen i skolan tar på liksom...gör en övertrött och överenergisk på samma gång. Volymen var otrolig idag, men ändå verkade de ha skoj och gilla det vi gjorde.

Tant Susy blev dock väldigt trött i skallen av allt ljud!

Förresten så ringde slamtömmaren upp mej och sa att han inte fått upp isproppen :(

Han trodde den låg rätt nära tanken, men det gick varken med sug eller blås :(

Men sen rekomenderade han en annan firma för jobbet!!! De har tydligen en bil med hett vatten och det borde gå att lösa upp med det från tanken upp i röret.

Och han hade lämnat locket på tanken på glänt så det inte skulle frysa fast!

Och inte tänkte han ta betalt heller eftersom han inte löste problemet!!!

Finns det sådana här människor ännu på jorden??

Blev otroligt överraskad över omtänksamheten, fast jag tidigare märkt av den vid andra avloppsproblem.

I morgon ringer jag den andra firman och hoppas de kan komma och lösa (i dubbel bemärkelse) problemet, men sen får de ursäkta att jag fortsätter anliga min vanliga slamtömmare...han vinner i längden trots allt :)

Jag satt här i lugnan ro och gjorde nåt viktigt på datorn (läs spelade) när jag plötsligt hörde ett konstigt ljud. Trodde det var nåt med blåsten och huset först, men sen hörde jag nåt som lät som ett skäll utifrån och trodde nåt rådjur fastnat nånstans eller nåt.

Hans hörde det också, jag hoppade i stövlarna och vi gick båda ut på trappan...utan att sätta på nån lampa. Plötsligt rusade nåt in med en himla fart, jag såg inte vad det var, men Hans rusade hastigt in före vad det nu var.

Jag blev rejält rädd för va tusan jag släppt in i huset...tills jag fick på en lampa och såg att det var Axl. Ni vet grannen som jag blev tungkysst av en gång för ett tag sen ;)

Axl rusade in, fick syn på Hans och en jakt av icke dess like körde igång.

Det rasade saker åt alla håll och kanter, stolar välte osv.

Jag insåg att jag måste få ut Axl i farstun och ringa till husse och matte. Rafsade åt mej telefonkatalogen (varför minns man aldrig telefonnummer när man måste??) och telefonen och motade ut en mycket ovillig (han ville ju "prata" vidare med Hans han) Axl i farstun.

Fick tag i husse till Axl som kom och hämtade rymlingen.

På samma gång fick jag tidningen (som jag glömt hämta) och sockor som en annan av mina snälla grannar har stickat åt mej. De är såååå himla fina :)

Både sockorna och grannarna :)

Nu återstår bara att hitta Hans...han har gömt sig nånstans i huset, det är inte speciellt stort så man tycker jag borde se honom, men nix, han har gömt sig på nån riktigt bra plats.

Vovven kan ju komma tillbaks ju! Fy hundan ;)

Blev ju väldans glad i morse när varmvattnet började strömma igenom rören igen, men nu undrar jag lite till vilken nytta det gjorde det??

Jag skrev ju om att det var lite segt i avloppet...det blev ännu värre   

Tack och lov är det "vattenavloppet" som krånglar, toan funkar (ännu *peppar, peppar*) och har inte svämmat över.

I köket slutade det plötsligt rinna ut och det fick jag att släppa med att använda vaskrensare (eller vad heter de där med sugplogg??) eller släppa och släppa, det rinner fortfarande inte ner utan våld, men jag fick bort det som var där i alla fall.

I badrummet svämmade det över på golvet och där hjälpte ingen vaskrensare inte :(

Fick tömma golvet på vatten för hand (ja, jag använde ju skurtrasa och golvmopp då) och hälla ut i snön med hink.

Lite mindre risk för vattenskador då i alla fall.

Nu ser jag i golvsilarna att det rinner ut en del och i sakta mak, extremt sakta mak, men ska nog inte använda överdrivna mängder vatten nu heller   

Och slamsugaren jag brukar ringa till har inte helgjour...och inte vet jag hur han ska hitta fram till septiktankarna genom all snö heller...suck...

Jag har i alla fall fått rejäl träning i axlarna idag...vem behöver gym när man har ett krånglande hus liksom...

Ni vet det där med att en olycka sällan kommer ensam...om man räknar datorstrulet som nr 1 och frusna vattenledningen som nr 2 så borde det här vara nr 3 då...och sen hoppas jag verkligen det är slut på krånglet!

Jag har fått tillbaks varmvattnet    

Tänk att man kan bli så glad av att det gurglar till i en kran och vattnet flödar fram   

Detta hände för nån timme sen och jag blev så glad att jag fick en tår i ögonvrån (ja, jag vet att jag är lättröd).

Det har krånglat så mycket den senaste veckan att det här kändes som ett klart lyft! Varmvattensberedaren är inte slut, det var en frusen ledning och envishet med fläkten gjorde bot   

Nu verkar dock avloppet lite väl segt, det kanske frös i sin tur när det bara kom sparsamma mängder varmvatten genom ledningarna. Mitt kalla vatten är verkligen kallt, nästan året om, så det är ju inte så konstigt i så fall.

Nåja, det ska väl lösa sig   

Nu är bara frågan hur tusan jag ska våga sluta ha en kran på dropp??   

Det började i fredags, för en vecka sen alltså.

Fläkten på datorn började gå på högvarv och plötsligt så stängde datorn av sig själv.

Provade starta om, men den stängde av sig igen. Lät den vila, verkade lugnast så.

I måndags lämnade jag in den till doktorn och efter nån timme fick den sin dödsdom, moderkortet hade lagt av....det sved överallt, men ny dator beställdes.

Detta betydde att jag körde Facebook via mobilen...lär synas på mobilräckningen :(

På måndagen när jag kom hem från jobbet så upptäckte jag att invattnet till varmvattenberedaren hade frusit...suck...på med en fläkt mot rören.

Detta har ännu inte gett nåt resultat, förutom att det är rejält varmt i kojan då...lär synas på elräkningen :(

Funderar nu på om den lite på ett år gamla varmvattenberedaren har gett upp??

Kan det ta så här länge att tina upp is??

Nåja, inget mer att göra än att vänta lite till....

Natten mellan måndag och tisdag vaknade jag kl. 1 och mådde gräsligt illa.

Trodde först det var för att jag sovit för lite så jag drack Samarin och försökte somna om. Det gick inte, vågade inte röra mej för då trodde jag att jag skulle spy.

Det höll i sej tisdag-onsdag och torsdagen var mycket seg så det var tur att jag stannade hemma då också, även pga smittrisken.

Detta resulterade i att jag missade en jobbresa till Sverige med en bunt barn, ungdomar och ledare :(

Även jobbet blev lidande, det var saker jag borde ha gjort i onsdags som jag inte kunde genomföra. Skulle jag ha haft en fungerande dator kunde jag ha gjort det, men den hade ju kraschat och den nya kunde jag inte hämta i mitt tillstånd.

Har fixat det idag, när jag äntligen kom på jobb igen, men det blev för sent hur som :(

Förlustlista:

1. Datorförlust

2. Varmvattenförlust

3. Hälsoförlust

4. Rese/glädjeförlust

5. I tid förlust

6. Penningförlust

Nu kan det väl bara bli bättre eller??

Idag skulle jag ha en sovmorgon de luxe hade jag tänkt.

Jag börjar inte förrän på eftermiddagen idag och tänkte att jag och min förkylning kunde sova så mycket som möjligt nu på morgonen då...så bidde det inte :(

Jag vaknade vid 6-tiden och kunde inte somna om :(

Gav upp till slut, blir så attans rastlös när jag ligger kvar och är klarvaken.

Nåja, man ska inte klaga, det finns de som har det värre och jag kan ju faktiskt ta en tupplur till innan jag ska iväg, men nog var det synd på sovmorgonen alltid   

Idag när jag kom hem från jobbet så upptäcker jag att jag fått gången upp till huset plogad igen...och garageinfarten :)

Antar att det är samma snälla granne som gjort det den här gången också och jag blir så varm inombords av sån omtänksamhet...och förstås fick jag en och annan tår i ögonvrån också   

Till på det så var det också plogat en bit upp på skogsvägen, det är nog mest för hans egen skull eftersom han matar rådjuren där uppe, men en stor fördel även för mej är det!

Jag hade ågats hela dagen för att jag måste hämta ved och såg framför mej ett evigt pulsande i snö...med denna förkylning och tillhörande icke kondition.

Men ved måste jag ju ha in, mina element räcker inte till för sådan här kyla som det vart de två senaste nätterna.

Nu behövde jag "bara" pulsa en kortare bit i hög snö (den gick över knäna och det var tungt som tusan) och det gick (med rejäla hostattacker som följd), men frågan är om jag skulle ha orkat mer än den biten idag.

Så ett väldigt stort tack till dej Kjell, du är guld   värd och tack är inte nog!

Jag har alltid varit väldigt vig i benen och även då överrörlig i höfterna.

Detta skapar oftast problem ju äldre man blir, men idag insåg jag att det är väldigt bra att jag är just så vig som jag faktiskt fortfarande är.

När jag idag var och hämtade lunchmat från vår ypperliga skolmatsal och skulle hämta knäckebröd så gled jag plötsligt iväg på nåt flottigt med ena foten!

Det fanns ingen hejd på glidandet, det gick liksom rakt fram tills jag var nere på knä med andra benet. Jag föll alltså inte på rumpa, utan gled ner på det andra knät, men rätt fort gick det.

Otroligt nog höll jag kvar tallriken på rätt köl under hela glidningen :)

Jag inser att om jag inte vore så vig som jag är så skulle jag nog sträckt en hel bunt senor och muskler i benen, men det ända jag känner är lite svid i ena låret. 

Fast jag ska väl inte ropa hej ännu!

Får väl vänta tills imorgon när jag ska upp ur sängen och se hur jag klarade av det! 

Jag är ju inte riktigt van med att vara på glid numera ;)